tänk om...
Inatt hade jag samma mardröm som jag haft några nätter nu. Jag drömmer att jag får ett besked om att jag har en allvarlig skada som gör att jag inom en snar framtid kommer bli rullstolsbunden. Men det är inte beskedet om att jag måste sitta i rullstol resten av mitt liv som gör mig skitskraj, utan tanken på att jag aldrig kommer kunna flytta ifrån allt det här, jag är fast..Att ryktet sprider sig om min sjukdom, att folk behandlar mig som om jag var smittad med pesten och måste spendera all min lediga tid med att köra min rullstol upp o ner för storgatan. Jag vaknar av att mamma kommer och väcker mig efter att jag skrikit högt, hon håller mig i sin famn och säger att det ordnar sig stumpan, du kommer kunna flytta..
Det är ett år och tre månader kvar tills jag tar studenten, ett år och tre månader kvar.. innan, ja, innan jag är fri! Jag kan inte ens föreställa mig känslan av att åka härifrån förgott!
Nu är det påsklov, snön håller på att töa bort, och snart kommer turister börja strömma in för att gå på konstrunda, hålan livas upp för några timmar, och man njuter av varje liten microsekund...
Vad gjorde vi för fel?
Inledningsvis en liten kommentar till Emmas kommentar, ja, jag är ledsen Emma, men det här är vårat öde, jag vet inte vad vi gjort för att förtjäna det här. Antagligen för att vi ska uppskatta flytten vi kommer göra ännu mer!
Vaknade imorse och kände att det skulle bli en bra dag, gick fram o rullade upp rullgardinen och ser till min förskräckelse SNÖ, vit äcklig snö. Jag började gråta, nu var ju sommaren nära, så vänder vädret och det kommer snö. Och som om inte snön i sig är illa nog så ska skolan tvunget få hela skolan att samlas på baksidan av skolan för en kollektiv kram, då de sätter igång brandvarnaren för en liten övning. Ja, så imorgon kommer antagligen halva skolan stanna hemma p.g.a lunginflammation. Man fick springa ut på en trappa som är i bakre delen av skolan, de var köbildning, hade det brunnit på riktigt hade nog många av oss inte klarat oss med livet i behåll och jag tackar högre makter för att jag inte bestämde mig för att ta stilettklackar idag, för det säger jag er, att gå i sådana skor i en spiraltrappa utan att fastna och falla, det är en omöjlighet!
Nu är tanken att jag ska sitta med huvudet dränkt i min bok i kinesiskan och råstuda! Kanske bäst att få något gjort..
Men för att citera Alfons Åberg "Jag ska bara.."
Det är så enkelt på film..
..I filmens värld är det så enkelt att tycka om någon, i min värld är det bara skitsvårt!
Hur kan man tycka väldigt mycket om någon, ja verkligen vara intresserad men den man gillar verkar inte se en som mer än en vän. Hur kan man längta så det gör ont i hela kroppen, efter en människa som är långt borta, som inte en har planer på att komma närmre. Hur kan något som sägs vara så fint, göra så grymt ont?
Jag ligger vaken om nätterna och tänker på dig,och när jag väl somnar så drömmer jag om dig. Det går inte en timme, inte ens en kvart utan att du är närvarande i mina tankar. När lektionerna är som tråkigast, blir drömmarna om dig som värst. Då sitter jag i klassrummet och drömmer mig bort, jag drömmer om hur du stiger in i klassrummet går fram till mig utan att bry dig ett dugg om min arga lärare, tar mig i handen och för mig ut ur klassrummet och bort från den här staden. Tar med mig ut på äventyr, vi ligger i gräset på en filt och tittar upp på varandra, våra händer rör vid varandras kroppar och vi förflyttar oss tillsammans bort från verkligheten.
Jag hör någon säga mitt namn 'Felicia', jag vaknar ur mina drömmar och upptäcker med förskräckelse att du är borta och att den enda som tittar på mig är en arg lärare som nyss ställt en fråga, jag inte har en aning om svaret på.
Det värsta är att en kille som du säkert redan har en tjej utan att jag vet om det. Hur kan jag ens tro att du ska vara ledig, om ens ett dugg intresserad av någon som mig.
Om jag levde i en film, skulle snart en vacker kärlekslåt spelas och vi skulle stå i regnet, och titta på varandra från några meters avstånd, och attraktionen oss emellan skulle vara så stark, att vi springer mot varandra och kysser varandra och allt försvinner, det är som om det bara är du och jag i hela världen, och vi älskar varandra förevigt.. eller i alla fall tills eftertexten börjar rulla!
