EnLitenFecke

Ibland undrar jag om jag inte skulle ta och börja röka på, hänga utanför filmbutiken och bara glömma att jag lever här, i den här dumma hålan! Eller bli en A-lagare och hänga hela dagarna i parken med en systembolagetkasse o dricka öl..Fast det är ju klart, jag är inte ens gammal nog att köpa min egen sprit.

Inatt hade jag samma mardröm som jag haft några nätter nu. Jag drömmer att jag får ett besked om att jag har en allvarlig skada som gör att jag inom en snar framtid kommer bli rullstolsbunden. Men det är inte beskedet om att jag måste sitta i rullstol resten av mitt liv som gör mig skitskraj, utan tanken på att jag aldrig kommer kunna flytta ifrån allt det här, jag är fast..Att ryktet sprider sig om min sjukdom, att folk behandlar mig som om jag var smittad med pesten och måste spendera all min lediga tid med att köra min rullstol upp o ner för storgatan. Jag vaknar av att mamma kommer och väcker mig efter att jag skrikit högt, hon håller mig i sin famn och säger att det ordnar sig stumpan, du kommer kunna flytta..

Det är ett år och tre månader kvar tills jag tar studenten, ett år och tre månader kvar.. innan, ja, innan jag är fri! Jag kan inte ens föreställa mig känslan av att åka härifrån förgott!

Nu är det påsklov, snön håller på att töa bort, och snart kommer turister börja strömma in för att gå på konstrunda, hålan livas upp för några timmar, och man njuter av varje liten microsekund...